Rockar fetare

Min bilder
Namn:
Plats: Södermalm, Stockholm, Sweden

Jag är 191,5 lång. Lirar Rock. Gillar skön mat. Smal. Har bott i London. Skriver låtar. Snäll. Nygift (ganska). Står gärna på scen. Salongsknäpp. Tar mig tid. Älskar hela världen (ja, faktist-Vaddårå...?). Är en god lyssnare.

Sir Realistic's Hemsida

fredag, juli 14, 2006

Gatumusiker

Igår hade jag premiär som gatumusiker nere på byn.
Nä, inte en skramlande trubadur med en ostämd akustisk gitarr utan lite vräkigare, en hel orkester. Har lite bakgrunder med enkelt trumkomp och bas, både spelat in själv och även hittat lite på nätet, som jag kranar ur MP3-spelaren och in i min nyinskaffade batteriförstärkare.

Ställde mig på Västerlånggatan i Gamla Stan precis i hörnet av en gränd där det fanns ett elskåp att ställa förstärkaren på, perfekt för att få upp ljudkällan lite.


Pluggade in "Daisy" i nämnda förstärkare och började smeka henne (läs "spela" men det är så att jag har ett förhållande till mina gitarrer), det tog inte många sekunder innan jag hade en liten publik.

Det var riktigt jäkla kul och det verkade uppskattas av förbipasserande turister och stockholmare. Precis när jag började känna mig bekväm i rollen blev jag avbruten av polisen.

Hade bara hunnit halvvägs in i andra låten när de dök upp. De sa att man absolut inte fick spela med förstärkare och eftersom jag är en foglig människa blev det inget större meningsutbyte utan jag packade snällt ihop.

Men hallå - en förstärkare på 1,5 Watt gör inte så mycket väsen av sig och lite cool blues har väl ingen dött av. Lirade Hendrix' "Red house" just när jag blev avbruten. Kanske var det min kraftiga röst som hördes mest? Nåja, jag vet inte vad som störde så förbaskat men det var bara att finna sig i situationen. Det var kul så länge det varade.

Då ska ni veta att jag var bort till polisens tillståndsenhet i förra veckan för jag ville ha klara papper, men blev där upplyst om att det inte behövdes något tillstånd för att lira med en liten svag batteriförstärkare - det var bara att lira på sa dom. Detta sa jag till poliserna och de blev lite förbryllade men det stämde alltså inte med det de sa till mig så nu ska jag söka tillstånd.

På den korta stund jag stod där (hmmm - 1½ låt, c:a 6 minuter) hann jag få in 28 kronor.
Man borde alltså kunna dra in några hundra per timme,

det är ju riktigt bra... (när jag stod och pratade med poliserna kom en snubbe och la pengar med orden "Jag håller på dig, du är bra - lira vidare...")

Jag ger mig inte, idag ska jag dra till Polishuset och lämna in en ansökan.