Svärmors stuga
I Allhelgonahelgen var Hustrun, Svärmor och jag en sväng upp till Svärmors stuga i norra Roslagen, c:a 1½ timme med bil från Stockholm, för att göra i ordning för den kommande vintern. En del grejer hade blåst omkring i den storm som härjade nyligen och det var en del att ta hand om. Ett av de arbeten jag tog på mig var att klättra upp till alla fågelholkar för att rensa ut dom och hittade då det här fina redet i en av holkarna. Det var så fint inrett av fåglarna med löv, gräs, små kvistar, mossa, djurhår och tygfibrer.

Sorgligt nog var det åtta stycken ägg kvar i boet som inte blivit kläckta.
Enligt fågelboken rör det sig om talgoxe- eller blåmesägg, svagt rosa med mörkare fläckar är beskrivning för båda arternas ägg. Jag tror på blåmes för vi såg ett par som häckade i den holken innan en svartvit flugsnappare plötsligt hade tagit den i besittning. Det kan också röra sig om en andra, eller rentav tredje häckning, eftersom sommaren var så varm och lång. Trist för de okläckta äggen och dess föräldrar men det är väl en del av naturens gång. Det är nog bra att människan hjälper till lite att bygga bo, en rejäl holk som inte ekorren eller andra otrevliga rackare kommer åt. Men i det här fallet var det ju ingen som ville komma åt äggen, bara boet.
Så här ser det ut vid stugan när det skymmer.
Bilden är dock tagen vid ett annat tillfälle, våren 2005. I somras byggde Svågern och jag en ny veranda, på bilden är det den gamla. Jag älskar att vara där uppe i stugan och Svärmor är glad att vi vill vara där annars sitter hon oftast ensam där, och det kan ju inte vara så kul.
Sorgligt nog var det åtta stycken ägg kvar i boet som inte blivit kläckta.
Enligt fågelboken rör det sig om talgoxe- eller blåmesägg, svagt rosa med mörkare fläckar är beskrivning för båda arternas ägg. Jag tror på blåmes för vi såg ett par som häckade i den holken innan en svartvit flugsnappare plötsligt hade tagit den i besittning. Det kan också röra sig om en andra, eller rentav tredje häckning, eftersom sommaren var så varm och lång. Trist för de okläckta äggen och dess föräldrar men det är väl en del av naturens gång. Det är nog bra att människan hjälper till lite att bygga bo, en rejäl holk som inte ekorren eller andra otrevliga rackare kommer åt. Men i det här fallet var det ju ingen som ville komma åt äggen, bara boet.
Så här ser det ut vid stugan när det skymmer.
Bilden är dock tagen vid ett annat tillfälle, våren 2005. I somras byggde Svågern och jag en ny veranda, på bilden är det den gamla. Jag älskar att vara där uppe i stugan och Svärmor är glad att vi vill vara där annars sitter hon oftast ensam där, och det kan ju inte vara så kul.
7 Comments:
Ååååååååååååh va mysigt det ser ut!! Psis som det ska göra på landet. Nästan, men bara nästan, så jag blir lite sugen på att skaffa eget landställe...
=)
En "rejäl holk" är aldrig fel. Bajensvin, hasch och kokain! ;-)
Stugan ser jättemysig ut.
Så sorgligt med de fina fågeläggen å ännu mer stugsugen vart jag när jag såg den vackra bilden.
Vilket mysigt ställe och bilderna är superfina - I'm not worthy...!
Samuel
Ser nästan ut som en timmerstuga uppe i Dalarna.
Miiisigt!
Nini - det är mysigt där uppe. Du har ju hört mig snacka mig varm för srället, så du vet.
C H - En holk här och där är bra.
Nylonqueen - Visst var det synd på äggen men, som du vet, mångfald i naturen vittnar om överlevnad. Föräldrarna hade säkert minst en kull att försörja i somras.
D M H - Jag är särskilt nöjd med stugbilden, ser så inbjudande ut.
Flaxa - Det är lite timmerstuga över den, men "fusktimmer" liksom.
Stämning. Det gillar jag.
Skicka en kommentar
<< Home