Jobbintervju med besk smak
Det är jäkligt ironiskt ibland.
Jag ska på en intervju i början av nästa vecka (hurra, det kanske börjar röra på sig i arbetslösheten). Har sökt ett jobb hos ett elektronikföretag som, visar det sig nu, flyttat in i min förrförra arbetsplats gamla lokaler, de lokaler jag lade när så mycket svett och möda på att flytta Aktiebolaget från. De lokaler jag till slut hatade och bara ville kräkas på. Arbetet jag gjorde där vara att återställa till ursprungligt skick bäst det gick.
Den allra sista arbetsinsatsen jag gjorde där för Aktielbolaget, innan jag fick sparken, var besiktningen efter utflyttningen av de lokalerna (godkänt från hyresvärden). Tänkte då att det var jäkligt skönt att få komma därifrån, att lokalerna i sig gjorde mig bestört och förtryckt, att de nya fina lokalerna skulle bli ett lyft i arbetet. Då var jag fortfarande ovetande om att jag bara två dagar senare skulle få beskedet att jag inte längre var önskvärd p.g.a. "ekonomisk arbetsbrist".
Nu finns det alltså risk/chans att jag snart är tillbaka i det jag kallar "råttboet". Visst, jag måste inte ta jobbet om jag får det, men de arbetsuppgifter som de erbjuder är jag väldigt intresserad av men det vore väl själva fan om man hamnar i lokaler som nästan tog knäcken på en för ett år sen.
Så jäkla knasigt.
Jag ska på en intervju i början av nästa vecka (hurra, det kanske börjar röra på sig i arbetslösheten). Har sökt ett jobb hos ett elektronikföretag som, visar det sig nu, flyttat in i min förrförra arbetsplats gamla lokaler, de lokaler jag lade när så mycket svett och möda på att flytta Aktiebolaget från. De lokaler jag till slut hatade och bara ville kräkas på. Arbetet jag gjorde där vara att återställa till ursprungligt skick bäst det gick.
Den allra sista arbetsinsatsen jag gjorde där för Aktielbolaget, innan jag fick sparken, var besiktningen efter utflyttningen av de lokalerna (godkänt från hyresvärden). Tänkte då att det var jäkligt skönt att få komma därifrån, att lokalerna i sig gjorde mig bestört och förtryckt, att de nya fina lokalerna skulle bli ett lyft i arbetet. Då var jag fortfarande ovetande om att jag bara två dagar senare skulle få beskedet att jag inte längre var önskvärd p.g.a. "ekonomisk arbetsbrist".
Nu finns det alltså risk/chans att jag snart är tillbaka i det jag kallar "råttboet". Visst, jag måste inte ta jobbet om jag får det, men de arbetsuppgifter som de erbjuder är jag väldigt intresserad av men det vore väl själva fan om man hamnar i lokaler som nästan tog knäcken på en för ett år sen.
Så jäkla knasigt.

7 Comments:
NÄR du får det, och OM du tar det, så får vi hoppas att du får ett större rum än sist isf.
Försökt - om du inte mår alltför dåligt - att tänka på dig och dina behov: verkar arbetet vara någonting för dig?
Se'n får man, tyvärr, ibland bita i det sura äpplet men försöka stå över så'na saker (som du beskriver).
Själv är jag lika förvånad över att en så fräck och smart kille som jag ter mig som Asiens (något mörkare) svar på Woody Allen...!
Samuel
Låter som om du har funderat en hel del och som Samuel skriver, tänk på dig först och främst...
Livet går runt i cirklar..
Bara att hitta en exorcist och sen rulla upp ärmarna. Men vet precis hur det där känns.
Tack alla för era synpunkter.
Det var en ganska bra intervju. Både fastigheten och själva lokalerna var uppfräschade och ombyggda så att de inte riktigt gick att känna igen.
Nu är det bara att avvakta och hoppas på att man får jobbet.
Nini - Mitt gamla rum var ihopbyggt med ett annat till ett litet konferensrum.
D M H - arbetet verkar helt klart vara något för mig.
Lena - visst har jag funderat, det här jobbet är dock det mest intressanta av de jag blivit kallad till intervju.
Hannele - jag brukar säga att livet är som ett chokladhjul, det snurrar och man vet aldrig vilken siffra det stannar på.
Jill - Ha, ha, ha... En excorsist kanske är lösningen.
Nice nice!!
Då kanske det inte blir så hemskt?
Skicka en kommentar
<< Home